Det är idag två år sen min knäskål hoppade ur led. Och jag fick vänta 1,5 timme på ambulansen. Hur som helst. Två år. För att citera Molle "Tiden flyger". Verkligen! Jag kan inte fatta att det är två år sen. Det var i början av ettan i gymnasiet vilket betyder att jag går trean nu, vilket betyder att jag går ut i vår!

Men två år sen. Det är ändå rätt länge sen. Ändå har jag fortfarande problem med knäet. Det typ mini-hoppar-ur-led ibland. Jag måste stå och böja på det massa gånger för att det ska hoppa tillbaka. Asså det hoppar ju inte ur led men det är nånting litet som hoppar fel så det gör ont. Det är inte så behagligt och det tvingar mig att stanna nästan direkt och stå och böja på benet. Det har hänt mitt på perrongen i T-centralen, på Coop i Vällingby och lite varstans. Irirterande. Men det är inte skönt att gå med det heller så vad gör man? Ibland tar det ett tag innan det hoppar tillbaka så jag får stanna, böja, gå lite "nehe, det funkade inte", böja, forstätta gå och ibland så hoppar det tillbaka när jag börjar gå igen. Man hör ett klick, som också känns men sen går det över.

Aja, ville bara uppmärksamma alla på att det är två år sen idag. Galet. Två år sen.




Så här svullet och fint var det dagarna efter. Isch, inte undra på att jag hade kryckor i två-tre veckor.



Ha det bäst!


/CH