Nerd
Hah, nerd-alert!
Ha det bäst!
/CH
Kaaaaamera
Så idag var jag och köpte min kamera. Fick hjälp av en supersnäll kille. Han gav bra service och var inte köp-pushig som många försäljare kan vara. Supertrevlig. Köpte också ett minneskort eftersom det inte ingick i köpet.
Måste säga att jag är lite stolt över mig själv, hade snudd på perfekt engelska hela tiden jag var i den affären. Ofta blir det så att jag gör irriterande slarvfel i gramatiken när jag pratar med folk men nu gick det jättebra.
En bra sak var att på prislappen stod det ett pris men sen när han skannade kamerakartongen i kassan så stod det i datorn att den kostade 10 pund mindre. Nice!
Måste säga att jag är lite stolt över mig själv, hade snudd på perfekt engelska hela tiden jag var i den affären. Ofta blir det så att jag gör irriterande slarvfel i gramatiken när jag pratar med folk men nu gick det jättebra.
En bra sak var att på prislappen stod det ett pris men sen när han skannade kamerakartongen i kassan så stod det i datorn att den kostade 10 pund mindre. Nice!
Lite skum bild kanske, men tog den best för att visa bildkvaliten
Jag är supernöjd so far ^^
Ha det bäst!
/CH
Jag är supernöjd so far ^^
Ha det bäst!
/CH
The Smile Surgery
Några av er har bett mig lägga upp uppsatsen som jag skrev till skolan för några veckor sedan, och som hamnade på den internationella Möbiusföreningens hemsida. Så jag tänkte att då lägger jag väll upp den. Bevare of små fel här och där, jag var väldigt trött när jag skrev den. Enjoy:
The Smile Surgery
Once upon a time there was a mother giving birth to her child. The doctor told her and the father that it was a girl. As any other parents, they were extremely happy and loved their child very much. They named her Caroline.
Time went on and Caroline’s parents waited with excitement for their daughter’s first smile. But it never came.
They took her to the doctor and when she was around one year old, she was diagnosed with a very rare condition called Mobius Syndrome.
In Caroline’s case it was very mild and she would not be affected by it much. Although she had a double-sided facial paralysis and would therefore never be able to move her eyebrows, nose and never smile.
As Caroline grew up, she became more and more aware of her condition. She asked her parents about it and when she was eight, she realised she would not be able to smile unless she had the so called “Smile Surgery”.
I remember exactly where I was when I realised this and exactly how I felt. Being only eight years old and realising something like that is devastating.
In school we used to ask each other what we would wish for if we were given three wishes to come true and one of mine was always to be able to smile.
I was so ashamed of not being able to smile. As soon as I laughed, I placed my hand in front of my mouth, so that no one could see it.
One day, in my very early teenage-years, I was searching the internet and came across a website that said “The Swedish Mobius Syndrome Association”. I showed it to my family and a short while later we had become members of the association.
When we went to the annual gathering, for the first time, I was so excited to meet others like me, because I had never done so before.
There was a lecturer there, talking about the smile surgery and I started believing it was actually possible.
On the annual gathering the following year my parents and I were talking to a parent of another child with Mobius Syndrome, who had had the smile surgery done. It turned out that she and I had the same doctor as children and that through her, she had been able to get a letter of referral to a surgeon who performed the surgery.
I knew it would be a several year long process, to get the surgery, with paperwork being handled very slowly and all but I did not care, I wanted that surgery. I asked my father to contact the doctor we had been talking about.
I got an appointment with her, after several months. We talked a bit about why I wanted the surgery done, how it would improve my life, how it had been growing up with Mobius Syndrome and so on. She told me she would give me a letter of referral to a surgeon.
I was back to waiting and after having waited for nearly six months, my father called my doctor again and it turned out she had forgot to send the papers to the surgeon. Another few months went by and I got a letter that said that I had an appointment with the surgeon Birgit Stark.
When the day of my appointment arrived I was very anxious to find out if I would get the surgery or not. After talking to her I realised that I would get it, because she had been talking about the surgery, how they would to it and things like that.
I met with my surgeon several times the following months and one day she told me that she would contact a French surgeon, who was a specialist in this kind of surgery. Contacting him took yet another couple of months.
And then finally a sunny day in May 2010, I received one of the best letters I ever have received. I opened it and it said that on the 11th of October I would have my surgery. To even try to describe how extremely happy I was at that moment is impossible.
I had my girlfriend at the time, next to me and I just grabbed her and started jumping with joy and then I jumped around the house for a while. I could not believe I had a time and date for my surgery. In just five months, my dream would come through.
Time passed and all of a sudden it was the day before my surgery. It was time to go to the hospital. The surgery would be very early in the morning, so they wanted me to come in the night before to get prepared; draw the markings and such on my head and face.
Once there I got some food and later I met the French surgeon, who had flown to Sweden just for me.
After just a few hours of sleep it was time to wake up, take a shower with a special kind of soap and get dressed. When I had done so, I was taken up to the recovery room to wait for someone to come and get me. I was given a pair of very long socks and after putting them on I was lead into the operating room.
It was a very strange feeling, walking into a room where you know your life will be changed dramatically. I lied down on the surgery table and then put a warm blanket over me. They gave me a shot, containing what I can only assume was the thing that would make me fall asleep because I remember them asking me if I was feeling sleepy, and I did. I felt a bit drowsy and I know I was thinking something similar to “I’m going to fall asleep soon”.
The next thing I remember is waking up, after what seemed to be only a minute but was in fact six hours later, being in pain and feeling very nauseated. The nurse gave me some medicine to ease the pain and a few minutes later my parents stepped into the room. They were shocked when they saw me. I was very swollen in my entire face and I had a bandage around my head which was as big as a football.
I had to stay at the hospital for a few days and then I was told to stay home for a few weeks.
It is today just a little bit over a year ago, since my surgery and my life has changed and especially improved very much. I have grown a lot the past year and with that I have learned a lot about myself.
Going through pain, nausea and so on – it was all worth it, without a doubt.
Even though not being able to properly smile yet, without it looking weird, I am so happy I did it. Just the fact that I am now able move my cheeks, is more than I could ever dream of. This is really a dream come true.
Timmarna efter operationen
Där har ni den. Säg gärna vad ni tycker :)
Ha det bäst!
/CH - som för övrigt åker hem till Sverige om tre veckor idag! Baaah!
Ny design
Vad tycker ni om nya designen på min blogg? Har med hjälp av Olessia och lite eget slit (hah, ni ska bara veta hur mycket slit det är bakom bilden högst upp! :P) gjort den lite mer cooooolig ^^ Haha, det enda är att jag lyckades få menygrejen längst ner på sidan men det gör min inte så mycket, det gör att resten ser coolt ut ;)
Så ett stort tack till Olessia för hjälpen!
http://thisisolessia.blogg.se/ - hennes blogg
Ha det bäst!
/CH
Så ett stort tack till Olessia för hjälpen!
http://thisisolessia.blogg.se/ - hennes blogg
Den här snyggingen ska bli min i morgon! Woh! :D
Ha det bäst!
/CH
17 dagar till mamma
Om sjutton dagar kommer mamma hit - Jag saknar dig!
Ha det bäst!
/CH
Julpynt
Hej!
När jag kom hem idag märkte jag att min värdmamma hade julpyntat huset. Det är supermysigt. Tog lite bilder. Kan inte lägga upp alla, för jag vet inte om jag får eftersom det är familjefoton som har kommit med på vissa. Men lägger upp några få andra:
Det här är precis till höger när man kommer ut från mitt rum (vilket betyder att min dörr är precis till höger om mig, där jag står och tar bilden, badrummet är snett bakom mig till vänster och den vita kanten ni ser längst ner i högra hörnet, är början på trappan ner). När jag kom ut från mitt rum och det hade blivit mörkt och bara det här var tänt fick jag min fösta julkänsla. Det ser så otroligt mysigt ut.
Det var supersvårt att få på bild, försökte flera gånger, men det är rosa/blått i hela hörnet där. Supermysigt det också ^^ Ni ser förresten rumpan på hunden, som är "instängd" in the conservatory (det ordet är mycket lättare på engelska än svenska! "inglasad veranda"), eftersom hon (som förövrigt är hälften schäfer!) fortfarande efter tre månader skäller på mig. I alla fall om jag är ensam med henne och eftersom jag var ensam hemma just då, var hon instängd där, eftersom jag satt där inne och kollade på TV. Den andra hunden älskar mig ;)
Det är de två bilderna jag tänker lägga upp, för de visar inte rummen så mycket. Jag vågar inte lägga upp bilder som visar hela rummen, utan att fråga om det är okej. För er som vill kan jag ju visa alla bilder när jag kommer hem/via skype :) Men som sagt, inte på nätet :) Däremot; om ni kollar på sista bilden ser ni lite av pyntningen inne i the conservatory, det ser supermysigt ut där inne! :D
Jag satt i fönstret i helgen. Hah, tycker det är rätt mysigt. Framförallt när det regnar. Hoppades på regn på den här bilden, men det kom aldrig. Var bara pissväder utan regn.
23 dagar till Sverige! - BAAAAAH!
Ha det bäst!
/CH
När jag kom hem idag märkte jag att min värdmamma hade julpyntat huset. Det är supermysigt. Tog lite bilder. Kan inte lägga upp alla, för jag vet inte om jag får eftersom det är familjefoton som har kommit med på vissa. Men lägger upp några få andra:
Det här är precis till höger när man kommer ut från mitt rum (vilket betyder att min dörr är precis till höger om mig, där jag står och tar bilden, badrummet är snett bakom mig till vänster och den vita kanten ni ser längst ner i högra hörnet, är början på trappan ner). När jag kom ut från mitt rum och det hade blivit mörkt och bara det här var tänt fick jag min fösta julkänsla. Det ser så otroligt mysigt ut.
Det var supersvårt att få på bild, försökte flera gånger, men det är rosa/blått i hela hörnet där. Supermysigt det också ^^ Ni ser förresten rumpan på hunden, som är "instängd" in the conservatory (det ordet är mycket lättare på engelska än svenska! "inglasad veranda"), eftersom hon (som förövrigt är hälften schäfer!) fortfarande efter tre månader skäller på mig. I alla fall om jag är ensam med henne och eftersom jag var ensam hemma just då, var hon instängd där, eftersom jag satt där inne och kollade på TV. Den andra hunden älskar mig ;)
Det är de två bilderna jag tänker lägga upp, för de visar inte rummen så mycket. Jag vågar inte lägga upp bilder som visar hela rummen, utan att fråga om det är okej. För er som vill kan jag ju visa alla bilder när jag kommer hem/via skype :) Men som sagt, inte på nätet :) Däremot; om ni kollar på sista bilden ser ni lite av pyntningen inne i the conservatory, det ser supermysigt ut där inne! :D
Jag satt i fönstret i helgen. Hah, tycker det är rätt mysigt. Framförallt när det regnar. Hoppades på regn på den här bilden, men det kom aldrig. Var bara pissväder utan regn.
23 dagar till Sverige! - BAAAAAH!
Ha det bäst!
/CH
Vaxade ögonbryn
Tjäääänare världen!
Nyss hemkommen från att ha vaxat ögonbrynen. Yes, vaxat. Måste nog säga att jag föredrar det framför att plocka dem - det gick ju så mycket fortare! Och gjorde inte så ont som jag trodde att det skulle.
Blev ju inte liiika snyggt som när jag fick de plockade av min frisör. Men för 5 pund/50 kr är det supernice! Och fort gick det också. Jag var där med Olessia och vi var klara på 10 minuter. Nice!
Nu ska jag gå ner och snacka lite med los värdmorsa ;)
Ha det bäst!
/CH - nu med ömma ögonlock :P
Nyss hemkommen från att ha vaxat ögonbrynen. Yes, vaxat. Måste nog säga att jag föredrar det framför att plocka dem - det gick ju så mycket fortare! Och gjorde inte så ont som jag trodde att det skulle.
Blev ju inte liiika snyggt som när jag fick de plockade av min frisör. Men för 5 pund/50 kr är det supernice! Och fort gick det också. Jag var där med Olessia och vi var klara på 10 minuter. Nice!
Nu ska jag gå ner och snacka lite med los värdmorsa ;)
Ha det bäst!
/CH - nu med ömma ögonlock :P
Önskelista
Pappa frågade mig för ett tag sen om vad jag önskar mig. Så jag har tänkt på det ett tag. So far har jag kommit fram till:
* Löpband
* Ministativ
* Körskoleboken
* Smink och liknande
* Presentkort
* Pengar
* Jobb
Ha det bäst!
/CH
* Löpband
* Ministativ
* Körskoleboken
* Smink och liknande
* Presentkort
* Pengar
* Jobb
Ha det bäst!
/CH
Första advent
Glad första advent allihopa!
Första advent för mig är att sitta i vardagsrummet med alla i familjen och sen gå och tända ljuset (jag är yngst = tänder första). Så det känns rätt skumt att sitta här uppe på mitt rum i England och inte ha något tänt ljus alls. De har ju inte den traditionen här. Så därför gjorde jag min egna lilla adventsljusstake, a' la paint:
Glad första advent!
Fyra veckor till julafton!
Ha det bäst!
/CH
Första advent för mig är att sitta i vardagsrummet med alla i familjen och sen gå och tända ljuset (jag är yngst = tänder första). Så det känns rätt skumt att sitta här uppe på mitt rum i England och inte ha något tänt ljus alls. De har ju inte den traditionen här. Så därför gjorde jag min egna lilla adventsljusstake, a' la paint:
Glad första advent!
Fyra veckor till julafton!
Ha det bäst!
/CH
3 återigen
Har sakta men säkert börjat förstå att jag ska hem snart. Jag ska faktiskt lämna Brighton. Det är så konstigt. Det här är min vardag, mitt liv nu. Och att säga att jag ska hem igen. Det är så konstigt. Det här har varit mitt hem de sensate månaderna. Jag kommer hem till mig "familj" varje dag, äter middag, pratar med dem, sover, vaknar upp och äter frukost med min "mamma" osv osv osv. Det är svårt att beskriva känslan men... jag vet inte. Det är som att hem i Sverige är som i ett paralellt universum eller något.
Jag fick ett sms från en kompis i Sverige idag om att de tydigen har tagit bort food courten i Vällingby (vilket by the way är såååååååååååååå dumt! VARFÖR?!!!!) och det tog mig på något sätt tillbaka till "verkligheten", till mitt liv i Sverige. Så klart jag tänker på Vällingby Centrum, Nälsta osv osv och då ser jag ju hur det ser ut i huvudet men när jag fick ett sms om det så.. ja jag vet inte. Det kändes så skumt bara.
Jag saknar er alla i Sverige och det ska väl på ett sätt bli skönt att komma hem och det ska bli helt underbart att träffa alla igen! Men samtidigt så har jag lärt känna Brighton nu, jag kan det här stället. Jag älskar människorna. Min värdmamma är helt underbar och jag kommer sakna henne som en gaaaalning!
Så ja, det ska bli kul att komma hem igen och det är helt fantastiskt att om bara tre veckor har jag mamma här! Men det betyder också att jag faktiskt ska... hem. Fast... hem?
Förlåt, jag vet att jag har tjatat om allt jag kommer sakna och allt sånt i de senaste inläggen men jag har som sagt verkligen börjat förstå det nu och det är bara 3 veckor kvar av kursen. 3,5 till jag är i Sveige igen. Och det är för mig rätt sorgligt.
Men till något roligare: Min värdmamma har hjälpt mig att färga håret. Så nu har jag samma hårfärg i hela håret. Mahogony Brown (red? rödbrun hur som helst) hette färgen tydligen. Håret är fortfarande blött och därför mörkare på bilden men:
Ignorera skumma märken i ansiktet och över halsen och grejer, det dum färg från håret :P
Ha det bäst!
/CH
Jag fick ett sms från en kompis i Sverige idag om att de tydigen har tagit bort food courten i Vällingby (vilket by the way är såååååååååååååå dumt! VARFÖR?!!!!) och det tog mig på något sätt tillbaka till "verkligheten", till mitt liv i Sverige. Så klart jag tänker på Vällingby Centrum, Nälsta osv osv och då ser jag ju hur det ser ut i huvudet men när jag fick ett sms om det så.. ja jag vet inte. Det kändes så skumt bara.
Jag saknar er alla i Sverige och det ska väl på ett sätt bli skönt att komma hem och det ska bli helt underbart att träffa alla igen! Men samtidigt så har jag lärt känna Brighton nu, jag kan det här stället. Jag älskar människorna. Min värdmamma är helt underbar och jag kommer sakna henne som en gaaaalning!
Så ja, det ska bli kul att komma hem igen och det är helt fantastiskt att om bara tre veckor har jag mamma här! Men det betyder också att jag faktiskt ska... hem. Fast... hem?
Förlåt, jag vet att jag har tjatat om allt jag kommer sakna och allt sånt i de senaste inläggen men jag har som sagt verkligen börjat förstå det nu och det är bara 3 veckor kvar av kursen. 3,5 till jag är i Sveige igen. Och det är för mig rätt sorgligt.
Men till något roligare: Min värdmamma har hjälpt mig att färga håret. Så nu har jag samma hårfärg i hela håret. Mahogony Brown (red? rödbrun hur som helst) hette färgen tydligen. Håret är fortfarande blött och därför mörkare på bilden men:
Ignorera skumma märken i ansiktet och över halsen och grejer, det dum färg från håret :P
Ha det bäst!
/CH
3
3! Kan inte förstå att i morgon (för er i Sverige idag!) är det bara tre veckor kvar av skolan. Gaah! Hur snabbt har inte tiden gått? Asså jag visste ju att det skulle gå snabbt. Men så här snabbt? Jag tycker jag nyss kom hit :S
Och vad jag gör uppe kl 23 en torsdagskväll när jag ska upp 7:30 (brukar gå upp 7:15 men tvättattade håret idag så behöver inte gör det i morn! Varför skrev jag det på min blogg?) vet jag inte. Antar att det är för att det är fredag i morgon och att det ändå är helg sen. Men det är ändå skumt, för jag burkar alltid gå och lägga mig tidigt. Är super(jobbigt mycket!)noga med att få mina 9 timmars sömn. Åtminstonne 8! Första veckorna var jag supernoga och gick och la mig vid 21:15. Jisses!
Anywhooo, nu blev det lite långt om mina himla sovvanor!
Jag hade idag ett väldigt trevligt samtal med min värdmamma. Jag kommer verkligen sakna våra små samtal. Vi snackar om allt möjligt. Mest småsaker. Min katt, hennes hundar, min familj, hennes familj, Sverige, England. Idag även om Valloner (Valoner?). Försökte förklara vad det var. Jag tror hon misstolkade mig och att hon nu tror att det är det svenska ordet för immigrant. Men men :P Hah, så kan det gå. Det lutiga är att jag har blivit så van med engelskan (och det skumma är att jag inte märkte när jag blev det) att jag inte tänker på att jag pratar engelska med dem. Klart jag VET att jag gör det men det... det blir naturligt. Jag gillar't!
Jag tänkte på en sak idag; Just nu är min engelska som BÄST. Bättre än den någonsin har varit. Jag funderade också på vad jag skulle få för resultat om jag gjorde CAE/CPE igen, nu. Skulle ju antagligen få bättre betyg?
Jag undrar om Gwyn (min engelskalärare inför CPE - i trean på gymnasiet) skulle vara stolt över mig? Jag väljer att tro att han skulle vara det :) Jag saknar honom lite.
Vi skriver ju uppsatser varje vecka och vi får välja mellan olika ämen och sen har vi alltid ett "free choise" också. Jag brukar ta den för de andra ämnena är så trista. Men det är inte alltid lätt att komma på vad man ska skriva om. Det är då det är praktiskt att ha en syster man kan skryta om! Hah, fick ihop en relativt lång text om hur bäst min syster är. Nämde även Hanna litegrann.
Min familj/släkt är bäst!
Ett fel jag gör jätteofta är att jag skriver språk (t.ex. engelska, svenska - alltså själva orden) med stora bokstäver. För så gör man i engelskan (<---höll på att göra det där!). Då skriver man English, Swedish osv osv. Suuuperirriternade. Men men. Så kan det vara.
Näst nästa måndag ska några av oss in till London över eftermiddagen-kvällen och se på musikal - "We Will Rock you"! Woho! Mer info sen för vet inte mycket mer än så just nu. Men det var tydligen mycket billigare på en vardag än på en helg. Woho!
Nu blev det så där himla långt igen.
Cool!
Nu sova!
Ha det bäst!
/CH - Zzzzzz
Och vad jag gör uppe kl 23 en torsdagskväll när jag ska upp 7:30 (brukar gå upp 7:15 men tvättattade håret idag så behöver inte gör det i morn! Varför skrev jag det på min blogg?) vet jag inte. Antar att det är för att det är fredag i morgon och att det ändå är helg sen. Men det är ändå skumt, för jag burkar alltid gå och lägga mig tidigt. Är super(jobbigt mycket!)noga med att få mina 9 timmars sömn. Åtminstonne 8! Första veckorna var jag supernoga och gick och la mig vid 21:15. Jisses!
Anywhooo, nu blev det lite långt om mina himla sovvanor!
Jag hade idag ett väldigt trevligt samtal med min värdmamma. Jag kommer verkligen sakna våra små samtal. Vi snackar om allt möjligt. Mest småsaker. Min katt, hennes hundar, min familj, hennes familj, Sverige, England. Idag även om Valloner (Valoner?). Försökte förklara vad det var. Jag tror hon misstolkade mig och att hon nu tror att det är det svenska ordet för immigrant. Men men :P Hah, så kan det gå. Det lutiga är att jag har blivit så van med engelskan (och det skumma är att jag inte märkte när jag blev det) att jag inte tänker på att jag pratar engelska med dem. Klart jag VET att jag gör det men det... det blir naturligt. Jag gillar't!
Jag tänkte på en sak idag; Just nu är min engelska som BÄST. Bättre än den någonsin har varit. Jag funderade också på vad jag skulle få för resultat om jag gjorde CAE/CPE igen, nu. Skulle ju antagligen få bättre betyg?
Jag undrar om Gwyn (min engelskalärare inför CPE - i trean på gymnasiet) skulle vara stolt över mig? Jag väljer att tro att han skulle vara det :) Jag saknar honom lite.
Vi skriver ju uppsatser varje vecka och vi får välja mellan olika ämen och sen har vi alltid ett "free choise" också. Jag brukar ta den för de andra ämnena är så trista. Men det är inte alltid lätt att komma på vad man ska skriva om. Det är då det är praktiskt att ha en syster man kan skryta om! Hah, fick ihop en relativt lång text om hur bäst min syster är. Nämde även Hanna litegrann.
Min familj/släkt är bäst!
Ett fel jag gör jätteofta är att jag skriver språk (t.ex. engelska, svenska - alltså själva orden) med stora bokstäver. För så gör man i engelskan (<---höll på att göra det där!). Då skriver man English, Swedish osv osv. Suuuperirriternade. Men men. Så kan det vara.
Näst nästa måndag ska några av oss in till London över eftermiddagen-kvällen och se på musikal - "We Will Rock you"! Woho! Mer info sen för vet inte mycket mer än så just nu. Men det var tydligen mycket billigare på en vardag än på en helg. Woho!
Nu blev det så där himla långt igen.
Cool!
Nu sova!
Ha det bäst!
/CH - Zzzzzz
Lego House - Ed Sheeran
Har gått och blivit helt kär i den här låten:
Och nej, det är inte rupert grint som sjunger, ni fattar nog när ni sett hela videon ;)
Insåg just att det är 3 veckor och 3 dagar kvar i skolan (4 veckor och 1 dag tills jag är hemma!). Bara TRE hela veckor kvar. Heeeeeeeeelt sjukt! Helt galet sjukt!
I'm gonna miss this place so, so much. All the people I've met, all the places I've been and especially all the love I've felt from all the amazing here!
Vet inte varför jag skrev det på engelska, det bara kändes rätt så.
Ha det bäst alla, vi ses snart!
/CH
Och nej, det är inte rupert grint som sjunger, ni fattar nog när ni sett hela videon ;)
Insåg just att det är 3 veckor och 3 dagar kvar i skolan (4 veckor och 1 dag tills jag är hemma!). Bara TRE hela veckor kvar. Heeeeeeeeelt sjukt! Helt galet sjukt!
I'm gonna miss this place so, so much. All the people I've met, all the places I've been and especially all the love I've felt from all the amazing here!
Vet inte varför jag skrev det på engelska, det bara kändes rätt så.
Ha det bäst alla, vi ses snart!
/CH
Cybershot W570
Okej så jag har gått runt och tyckt att det är trisst att jag inte hittat så mycket att köpa till mig själv den här resan. Men nu är det så att jag har hittat en kamera som verkar vara väldigt bra och den är inte så dyr heller.
Ja, jag har min systemkamera och den är superbra men ibland är den för stor och det skulle vara praktiskt att kunna bara stoppa ner kameran i fickan och dra iväg. Därför vill jag ha en liten kompaktkamera. Plus att jag inte kan filma videor med min systemkamera och den här kameran har bra video! Jag har faktiskt kollat på kameror ett tag. Eller, tänkt på det iaf.
Den kostar inte särskillt mycket och jag har pengar till den. Eller ja, så fort CSNbidraget kommer in :P
Ja, mamma, du har nog rätt när du säger att jag är teknikfreak/nörd. Jag erkänner, du har rätt. Haha, jag trodde nog att något tekniskt skulle vara det sista jag skulle köpa på den här resan. Men så kan det vara. Och när jag nu köper den här kameran kan jag inte klaga på att jag inte har köpt något till mig själv.
Så denna snygging, Cybershot W570, blir min om ca 1,5 vecka. Finns i olika färger, men tror jag kör på vanlig enkel snygg svart. Åh, den är så snygg!
Ne, nu måste jag sova. Klockan är över midnatt. Men som tur är så är jag ledig i morn. Min skola är bäst ;)
Ha det bäst!
/CH
Ja, jag har min systemkamera och den är superbra men ibland är den för stor och det skulle vara praktiskt att kunna bara stoppa ner kameran i fickan och dra iväg. Därför vill jag ha en liten kompaktkamera. Plus att jag inte kan filma videor med min systemkamera och den här kameran har bra video! Jag har faktiskt kollat på kameror ett tag. Eller, tänkt på det iaf.
Den kostar inte särskillt mycket och jag har pengar till den. Eller ja, så fort CSNbidraget kommer in :P
Ja, mamma, du har nog rätt när du säger att jag är teknikfreak/nörd. Jag erkänner, du har rätt. Haha, jag trodde nog att något tekniskt skulle vara det sista jag skulle köpa på den här resan. Men så kan det vara. Och när jag nu köper den här kameran kan jag inte klaga på att jag inte har köpt något till mig själv.
Så denna snygging, Cybershot W570, blir min om ca 1,5 vecka. Finns i olika färger, men tror jag kör på vanlig enkel snygg svart. Åh, den är så snygg!
Ne, nu måste jag sova. Klockan är över midnatt. Men som tur är så är jag ledig i morn. Min skola är bäst ;)
Ha det bäst!
/CH
Ljud på datorn
Igår var jag inne i Brighton med Olessia och vi kollade på Breaking Dawn. Den var väldigt bra faktiskt. Den bästa Twilightfilmen hittills.
Jag var också inne för att kolla om jag kunde hitta ett USB-ljudkort för mitt ljudkort i datorn krånglar som attan. När jag pratar på skype hör jag de jag pratar med superbra men de hör inte mig. Bara typ vart annat ord. Det har blivit så dåligt att jag måste skriva, som svar när de/den jag pratar med pratar. Men tror ni jag hittade någon affär som har saker till datorer? Neej! Det finns typ tre miljoner mobilaffärer. Seriöst, ibland känns det som att varannan affär är mobilaffär.
Men vi hittade en affär som jag först trodde var datorgrej. De hade några datorer men inte det jag letade efter. Däremot sa människan jag pratade med där inne att det fanns två äffärer i centrum och förklarade lite snabbt var de var. Jag hittade den ena men de hade inte det jag sökte. Den andra skulle ligga på London Road. Men hallå, om jag knappt kan gatorna i Stockholm som jag bott i hela livet, hur ska jag då kunna de i Brighton? :P Så vi åkte hem istället.
När jag kom hem frågade jag min värdmamma om hon visste någon bra affär för det jag behövde. Hon visste en PC World heter den. Men tydligen går det ingen buss dit. Så hon sa att hon skulle fråga min värdpappa om han kunde köra mig. Ironiskt nog kom han hem precis då, så hon frågade och han sa ja. Asså, de är så bäst i den här familjen!
Så idag körde han mig dit. Det såg ut som vilket typ elgiganten, media markt osv osv som helst. Jag kände mig verkligen som hemma i Sverige, för jag är ändå relativt ofta på såna affärer hemma i Sverige. Det var så skumt. Jag fick verkligen en "hemmakänsla" och så slog det mig att jag skulle prata engelska med säljarna. Det blev så skumt i mitt huvud. Lite som en krock mellan Sverige och England, fast det egentligen var England hela tiden.
Vi frågade efter ett USBljudkort och de pekade in i en gång. Vi gick ner i gången och letade och letade. Hitttade inget som ens liknade ett USB. Så vi frågade en annan människa som visade oss var de var. Och det visade sig att vi hade gått för långt. Jag hittade det jag skulle ha, tog en och gick mot kassan. När det var min tur gick jag fram och människan i kassan skannade min kartong och sa 39,99 please. Min reaktion i huvudet var "ÖÖÖÖÖÖÖH??? Va? 400 kr?", för på lappen där de stod stod det 24.99. Så jag sa "39?". Min värdpappa reagerade också och sa till så han och människan i kassan gick och kollade där de stått.
Samtidigt som de gjorde det började jag känna mig väääääldigt snurrig och tänkte "Svimma inte, svimma inte, svimma inte".
De kom tillbaka och det visade sig att det var två olika sorter, den ena lite billigare. Självklart stod ju den dyrare längst fram. Min värdpappa hade ställt tillbaka den dyrare, som vi råkade ta först, och tagit med sig billigare tillbaka till kassan. 24,99 sa hon och jag betalade och vi gick därifrån. Så fort vi kom ut i luften mådde jag mycket bättre. Det var nog pga värmen inne i affären.
Men jisses, smart men väldigt fult knep att ställa den dyrare längre fram. Plus att jag inte såg någon prislapp för den andra, på hyllan. Men skitsamma vilket land jag är i, jag kommer kaxa emot/ifrågasätta orättvisor i priser ändå. Haha, jag är ädnå min mammas dotter ju ;)
Så nu får vi hoppas att ljudet fungerar bättre. Mamma och pappa ska logga in snart, så får vi testa.
Så ser kartongen ut.
Ha det bäst!
/CH
Jag var också inne för att kolla om jag kunde hitta ett USB-ljudkort för mitt ljudkort i datorn krånglar som attan. När jag pratar på skype hör jag de jag pratar med superbra men de hör inte mig. Bara typ vart annat ord. Det har blivit så dåligt att jag måste skriva, som svar när de/den jag pratar med pratar. Men tror ni jag hittade någon affär som har saker till datorer? Neej! Det finns typ tre miljoner mobilaffärer. Seriöst, ibland känns det som att varannan affär är mobilaffär.
Men vi hittade en affär som jag först trodde var datorgrej. De hade några datorer men inte det jag letade efter. Däremot sa människan jag pratade med där inne att det fanns två äffärer i centrum och förklarade lite snabbt var de var. Jag hittade den ena men de hade inte det jag sökte. Den andra skulle ligga på London Road. Men hallå, om jag knappt kan gatorna i Stockholm som jag bott i hela livet, hur ska jag då kunna de i Brighton? :P Så vi åkte hem istället.
När jag kom hem frågade jag min värdmamma om hon visste någon bra affär för det jag behövde. Hon visste en PC World heter den. Men tydligen går det ingen buss dit. Så hon sa att hon skulle fråga min värdpappa om han kunde köra mig. Ironiskt nog kom han hem precis då, så hon frågade och han sa ja. Asså, de är så bäst i den här familjen!
Så idag körde han mig dit. Det såg ut som vilket typ elgiganten, media markt osv osv som helst. Jag kände mig verkligen som hemma i Sverige, för jag är ändå relativt ofta på såna affärer hemma i Sverige. Det var så skumt. Jag fick verkligen en "hemmakänsla" och så slog det mig att jag skulle prata engelska med säljarna. Det blev så skumt i mitt huvud. Lite som en krock mellan Sverige och England, fast det egentligen var England hela tiden.
Vi frågade efter ett USBljudkort och de pekade in i en gång. Vi gick ner i gången och letade och letade. Hitttade inget som ens liknade ett USB. Så vi frågade en annan människa som visade oss var de var. Och det visade sig att vi hade gått för långt. Jag hittade det jag skulle ha, tog en och gick mot kassan. När det var min tur gick jag fram och människan i kassan skannade min kartong och sa 39,99 please. Min reaktion i huvudet var "ÖÖÖÖÖÖÖH??? Va? 400 kr?", för på lappen där de stod stod det 24.99. Så jag sa "39?". Min värdpappa reagerade också och sa till så han och människan i kassan gick och kollade där de stått.
Samtidigt som de gjorde det började jag känna mig väääääldigt snurrig och tänkte "Svimma inte, svimma inte, svimma inte".
De kom tillbaka och det visade sig att det var två olika sorter, den ena lite billigare. Självklart stod ju den dyrare längst fram. Min värdpappa hade ställt tillbaka den dyrare, som vi råkade ta först, och tagit med sig billigare tillbaka till kassan. 24,99 sa hon och jag betalade och vi gick därifrån. Så fort vi kom ut i luften mådde jag mycket bättre. Det var nog pga värmen inne i affären.
Men jisses, smart men väldigt fult knep att ställa den dyrare längre fram. Plus att jag inte såg någon prislapp för den andra, på hyllan. Men skitsamma vilket land jag är i, jag kommer kaxa emot/ifrågasätta orättvisor i priser ändå. Haha, jag är ädnå min mammas dotter ju ;)
Så nu får vi hoppas att ljudet fungerar bättre. Mamma och pappa ska logga in snart, så får vi testa.
Så ser kartongen ut.
Ha det bäst!
/CH
Svengelska dag
Jag har inte haft i stort sett några problem med engelskan här. Men idag blev det bara så fel. Höll på att ladda min telefon med 500 kr och hälsade på en kompis till min värdotter på svenska.
Men jag skyller allt på att jag fortfarande är sjuk.
Ja... usch jag börjar bli tokig på den här förkylningen. Jag har ju varit hemma måndag - onsdag så jag täntke att jag måste ju gå idag. Jag pallrade mig iväg till skolan (fast jag tog faktiskt bussen idag) och kände mig ändå bättre än förut och rätt pigg. En halvtimme in i första lektionen började jag känna mig hängig och tänkte att det kansek går över. Men nej... det gjorde det inte. En av mina klasskamrater sa att jag såg blek ut och även min lärare frågade hur jag mådde. De tyckte jag skulle gå hem och vila upp mig, till i morgon. "I morgon?" tänker ni antagligen? Ja... I morgon ska vi till London över dagen (tar ca 2 timmar med en stor buss de hyr in). Jag har sett fram mot det sååååå länge. Vi ska åka båt på the Themes till Greenwich (ni vet, det alla klockor går efter - stället som är +- 0 timmar!). Och så är jag sjuk! Så jag kommer nog inte kunna åka. Min värdmamma sa att jag borde nog skippa att åka och jag mejlade pappa och han sa också att jag kanske borde stanna hemma. Baaaaajs, säger jag bara. Men jag kan ju iaf trösta mig med att jag och mamma åker till London om en månad och en dag! (Det är förresten en månad minus en dag till mamma kommer hit - IH! :D ). Vi kanske inte åker någon båt men vi åker iaf till London :) Men vi får se.
Jo hur som helst, svengelskan:
Jag tog en liten omväg hem och åkte till Tesco (typ som Coop i Sverige) och köpte lite bananer osv osv) och så skulle jag köpa en TopUp (ni vet när man fyller på sitt kontantkort till mobilen. Vet inte vad det kallas i Sverige - kanske samma sak? Kallar iaf TopUp här). Hur som helst. Så jag går fram till kassan och säger:
"Can I buy a TopUp here?"
Snubben i kassan svarar att ja, det kan jag och frågar vilken operatör jag har.
"Lyca Mobile" svarar jag.
"How much?" Frågar han. Trötthet och kanske även feber (kan ju bara ha varit varmt i affären men jag svettades!) gjorde mig väldigt förvirrad så jag svarade:
"50". Snubben bara stirrade på mig. Jag vet inte om det var för att han inte hörde ordentligt eller för att han tänkte att "det står en galen människa framför mig som vill ladda mobilen med 50 pund (500 kr!). Jag tror faktiskt att det var att han inte hörde.
Grejen var att jag tänkte i Svenska mått och 5 pund är ju 50 kr, så smart som jag är sa jag högt vad jag tänkte och det blev därför 50. Men men så kan det gå.
Och som att jag inte bara några timmar tidigare sagt fel så gör jag det värre när jag ska äta middag:
Värddottern i familjen kommer och knackar på min dörr och säger att middagen är klar. Jag svarar "Ok. thank you" och går ner. När jag kommer in i vardagsrummet (man går genom vardagsrummet för att komma till den inglasade verandan (eller conservatory som det heter på engelska)) är hennes pojkvän och hennes kompis (också kille) där. Kompisen säger "Hello Caroline". Han är väldigt trevlig (har pratat med honom förut, litegrann) och jag ville därför vara trevlig tillbaka. Dock ville jag ändå vara lite "cool" så jag säger på ren svenska "Tja". Asså seriöst, hur dum får man vara? Haha, nu sa jag det ju rätt tyst och satte också upp handen i luften (ni vet när man vinkar fast man bara tar upp handen lite fort?) så jag vet inte om han riktigt hörde vad jag sa men han borde ha förstått att det var en hej-hälsning iaf, tack vare handgesten. Men suck, två "svenska"-fel på en dag - utan att egentligen råkat göra några innan!
Eller det var inte helt sant, jag råkade säga något skumt till min värdmamma en gång. Minns inte vad det var men det var inget viktigt och jag tror inte hon riktigt hörde ändå. Plus att andra veckan var jag smart och slängde in ett "liksom" när jag pratade med den italienska tjejen som var här i två veckor. Meeeeen, så kan det gå. Än så länge har det gått jättebra på engelskan. Och jag fick superberöm av min lärare för några veckor sedan, när jag skrev en tre sidor lång uppsats om min operation. Berömmet var både för uppsatsen och för att jag är allmänt väldigt duktig på engelska (haha, inte mina egna ord :P ).
På tal om att prata engelska. Jag satt och tänkte på det igår (sitter man hemma och är sjuk i en vecka och alla filmer man har på datorn är tittade på och alla läxor är gjorda har man mycket tid till att tänka) och jag insåg att jag har faktiskt pratat i stort sett bara engelska i det här huset, bortsett från skypesamtal till Sverige och när jag haft mina klasskompisar här) och det har gått bra. Jag vet ju att jag egentligen har rätt lätt för engelskan och att det inte är något problem men oron finns ju alltid där ändå.
I början var jag nästa lite rädd, eller inte rädd men jag drog mig lite för att prata engelska för att jag var rädd att jag skulle "låta svensk". Men allt efter tiden har gått har jag bara skitit i det och pratat på. Och ja, det blir lite "Aj kooom fråm Sveeeden" ibland men det gör inget. Oftast låter jag "normalt" och för sjutton gubbar, jag kommer ju faktiskt från Sverige - klart det låter lite svenskt nån gång ibland!
Det är en månad kvar men jag kan redan nu säga att den här resan/kursen har varit så bra för mig. Jag har vuxit så himla mycket, på så många olika sätt. Jag har lärt mig saker om mig själv. Jag har come to terms with att vissa saker med mig som jag kanske inte gillar så mycket (som t.ex. att det blir lite svenskt uttal på min engelska ibland) är som det är och mycket av det går inte att ändra på och jag har lärt mig att acceptera det.
Jag har även tappat massa av min svenska ;) Ni kommer märka av det mycket i början när jag kommer hem att ibland kommer jag helt enkelt inte kunna det svenska ordet och därför säga det på engelska. Ibland kommer jag inte ens vara medveten om det. Hah, jag har flera gånger pratat svenska med engelsk brytning t.o.m. Men så är det.
Jag har verkligen haft en underbar tid här och jag tänker verkligen njuta av den sista tiden. Nu blir det kanske inget London för mig i morgon, tyvärr men jag är fortfarande i underbara ENGLAND. Visserligen inspärrad i mitt rum och kollar på film. Men ändå. Jag kan ju alltid gå ner till min värdmamma och prata med henne. Det är alltid supertrevligt. Och hon är ju hemma på dagarna (jobbar kväll) och på fredagar jobbar hon inte alls.
Even the smallest light shines in the dark - jag försöker alltid se det positiva i allt.
Jag kommer sakna England, Birghton, min värdfamilj, katterna i skolan, alla knasiga ekorrar osv osv så mycket. I've really had the time of my life. And I've learned so much!
I <3 England!
Nu blev det väääälidgt långt, förlåt för det
Ha det bäst!
/CH
Men jag skyller allt på att jag fortfarande är sjuk.
Ja... usch jag börjar bli tokig på den här förkylningen. Jag har ju varit hemma måndag - onsdag så jag täntke att jag måste ju gå idag. Jag pallrade mig iväg till skolan (fast jag tog faktiskt bussen idag) och kände mig ändå bättre än förut och rätt pigg. En halvtimme in i första lektionen började jag känna mig hängig och tänkte att det kansek går över. Men nej... det gjorde det inte. En av mina klasskamrater sa att jag såg blek ut och även min lärare frågade hur jag mådde. De tyckte jag skulle gå hem och vila upp mig, till i morgon. "I morgon?" tänker ni antagligen? Ja... I morgon ska vi till London över dagen (tar ca 2 timmar med en stor buss de hyr in). Jag har sett fram mot det sååååå länge. Vi ska åka båt på the Themes till Greenwich (ni vet, det alla klockor går efter - stället som är +- 0 timmar!). Och så är jag sjuk! Så jag kommer nog inte kunna åka. Min värdmamma sa att jag borde nog skippa att åka och jag mejlade pappa och han sa också att jag kanske borde stanna hemma. Baaaaajs, säger jag bara. Men jag kan ju iaf trösta mig med att jag och mamma åker till London om en månad och en dag! (Det är förresten en månad minus en dag till mamma kommer hit - IH! :D ). Vi kanske inte åker någon båt men vi åker iaf till London :) Men vi får se.
Jo hur som helst, svengelskan:
Jag tog en liten omväg hem och åkte till Tesco (typ som Coop i Sverige) och köpte lite bananer osv osv) och så skulle jag köpa en TopUp (ni vet när man fyller på sitt kontantkort till mobilen. Vet inte vad det kallas i Sverige - kanske samma sak? Kallar iaf TopUp här). Hur som helst. Så jag går fram till kassan och säger:
"Can I buy a TopUp here?"
Snubben i kassan svarar att ja, det kan jag och frågar vilken operatör jag har.
"Lyca Mobile" svarar jag.
"How much?" Frågar han. Trötthet och kanske även feber (kan ju bara ha varit varmt i affären men jag svettades!) gjorde mig väldigt förvirrad så jag svarade:
"50". Snubben bara stirrade på mig. Jag vet inte om det var för att han inte hörde ordentligt eller för att han tänkte att "det står en galen människa framför mig som vill ladda mobilen med 50 pund (500 kr!). Jag tror faktiskt att det var att han inte hörde.
Grejen var att jag tänkte i Svenska mått och 5 pund är ju 50 kr, så smart som jag är sa jag högt vad jag tänkte och det blev därför 50. Men men så kan det gå.
Och som att jag inte bara några timmar tidigare sagt fel så gör jag det värre när jag ska äta middag:
Värddottern i familjen kommer och knackar på min dörr och säger att middagen är klar. Jag svarar "Ok. thank you" och går ner. När jag kommer in i vardagsrummet (man går genom vardagsrummet för att komma till den inglasade verandan (eller conservatory som det heter på engelska)) är hennes pojkvän och hennes kompis (också kille) där. Kompisen säger "Hello Caroline". Han är väldigt trevlig (har pratat med honom förut, litegrann) och jag ville därför vara trevlig tillbaka. Dock ville jag ändå vara lite "cool" så jag säger på ren svenska "Tja". Asså seriöst, hur dum får man vara? Haha, nu sa jag det ju rätt tyst och satte också upp handen i luften (ni vet när man vinkar fast man bara tar upp handen lite fort?) så jag vet inte om han riktigt hörde vad jag sa men han borde ha förstått att det var en hej-hälsning iaf, tack vare handgesten. Men suck, två "svenska"-fel på en dag - utan att egentligen råkat göra några innan!
Eller det var inte helt sant, jag råkade säga något skumt till min värdmamma en gång. Minns inte vad det var men det var inget viktigt och jag tror inte hon riktigt hörde ändå. Plus att andra veckan var jag smart och slängde in ett "liksom" när jag pratade med den italienska tjejen som var här i två veckor. Meeeeen, så kan det gå. Än så länge har det gått jättebra på engelskan. Och jag fick superberöm av min lärare för några veckor sedan, när jag skrev en tre sidor lång uppsats om min operation. Berömmet var både för uppsatsen och för att jag är allmänt väldigt duktig på engelska (haha, inte mina egna ord :P ).
På tal om att prata engelska. Jag satt och tänkte på det igår (sitter man hemma och är sjuk i en vecka och alla filmer man har på datorn är tittade på och alla läxor är gjorda har man mycket tid till att tänka) och jag insåg att jag har faktiskt pratat i stort sett bara engelska i det här huset, bortsett från skypesamtal till Sverige och när jag haft mina klasskompisar här) och det har gått bra. Jag vet ju att jag egentligen har rätt lätt för engelskan och att det inte är något problem men oron finns ju alltid där ändå.
I början var jag nästa lite rädd, eller inte rädd men jag drog mig lite för att prata engelska för att jag var rädd att jag skulle "låta svensk". Men allt efter tiden har gått har jag bara skitit i det och pratat på. Och ja, det blir lite "Aj kooom fråm Sveeeden" ibland men det gör inget. Oftast låter jag "normalt" och för sjutton gubbar, jag kommer ju faktiskt från Sverige - klart det låter lite svenskt nån gång ibland!
Det är en månad kvar men jag kan redan nu säga att den här resan/kursen har varit så bra för mig. Jag har vuxit så himla mycket, på så många olika sätt. Jag har lärt mig saker om mig själv. Jag har come to terms with att vissa saker med mig som jag kanske inte gillar så mycket (som t.ex. att det blir lite svenskt uttal på min engelska ibland) är som det är och mycket av det går inte att ändra på och jag har lärt mig att acceptera det.
Jag har även tappat massa av min svenska ;) Ni kommer märka av det mycket i början när jag kommer hem att ibland kommer jag helt enkelt inte kunna det svenska ordet och därför säga det på engelska. Ibland kommer jag inte ens vara medveten om det. Hah, jag har flera gånger pratat svenska med engelsk brytning t.o.m. Men så är det.
Jag har verkligen haft en underbar tid här och jag tänker verkligen njuta av den sista tiden. Nu blir det kanske inget London för mig i morgon, tyvärr men jag är fortfarande i underbara ENGLAND. Visserligen inspärrad i mitt rum och kollar på film. Men ändå. Jag kan ju alltid gå ner till min värdmamma och prata med henne. Det är alltid supertrevligt. Och hon är ju hemma på dagarna (jobbar kväll) och på fredagar jobbar hon inte alls.
Even the smallest light shines in the dark - jag försöker alltid se det positiva i allt.
Jag kommer sakna England, Birghton, min värdfamilj, katterna i skolan, alla knasiga ekorrar osv osv så mycket. I've really had the time of my life. And I've learned so much!
I <3 England!
Nu blev det väääälidgt långt, förlåt för det
Ha det bäst!
/CH
Käke ur led!
Shit! Jag hade nyss läskigaste typ 3 minuterna av mitt liv!
Dottern i min värdfamilj har fått halsfluss och jag är ju också förkyld så tänkte kolla mina halsmandlar i spegeln. Spärrade upp munnen och när jag var klar och skulle stänga munnen gick den inte ihop!
Fick panik. (Sen efter operationen fastnar min käke ibland när jag typ gäspar osv men jag brukar kunna fixa till det på nån sekund).
Började se massa skräcksenarion i huvudet; springa ner till min värdmamma och försöka förklara med vidöppen mun vad som har hänt, ringa 999 (Englands version av 112) - men hur skulle jag kunna göra det, kan ju inte prata med öppen mun! Paniiiiiik!
Fick en sån där det-här-händer-inte-känsla.
Försökte tvinga ihop dem (tänkte att det kommer ju göra skitont om det faktiskt fungerar - eftersom att jag liksom nu hade käken ur led (antar jag?)). Men det fungerade inte. Ännu mer panik!
Till slut satte jag mig på sängen och typ petade lite på kinderna och så klick sa det och så gick käkarna ihop igen. Men jisses va rädd jag var först!
Jag var skakis i flera minuter efteråt. Blev typ kritvit i ansiktet också. Jisses, va rädd jag var.
Nu är jag inte skakig längre men det höll i sig i några minuter.
Aja, slutet gott allting gott.
Ha det bäst!
/CH
Dottern i min värdfamilj har fått halsfluss och jag är ju också förkyld så tänkte kolla mina halsmandlar i spegeln. Spärrade upp munnen och när jag var klar och skulle stänga munnen gick den inte ihop!
Fick panik. (Sen efter operationen fastnar min käke ibland när jag typ gäspar osv men jag brukar kunna fixa till det på nån sekund).
Började se massa skräcksenarion i huvudet; springa ner till min värdmamma och försöka förklara med vidöppen mun vad som har hänt, ringa 999 (Englands version av 112) - men hur skulle jag kunna göra det, kan ju inte prata med öppen mun! Paniiiiiik!
Fick en sån där det-här-händer-inte-känsla.
Försökte tvinga ihop dem (tänkte att det kommer ju göra skitont om det faktiskt fungerar - eftersom att jag liksom nu hade käken ur led (antar jag?)). Men det fungerade inte. Ännu mer panik!
Till slut satte jag mig på sängen och typ petade lite på kinderna och så klick sa det och så gick käkarna ihop igen. Men jisses va rädd jag var först!
Jag var skakis i flera minuter efteråt. Blev typ kritvit i ansiktet också. Jisses, va rädd jag var.
Nu är jag inte skakig längre men det höll i sig i några minuter.
Aja, slutet gott allting gott.
Ha det bäst!
/CH
Lunch ^^
Så som jag skrev förut så är jag förkyld. Jag har varit hemma igår (måndag) och idag. Eftersom jag har valt middag hemma (vi fick innan vi kom hit välja om vi ville ha lunch i skolan eller middag hemma gratis. Det vi inte valde får vi stå för själva) så har inte min värdfamilj någon "plikt" att göra lunch till mig på helger och när/om jag är hemma och är sjuk. Men underbar som min värdmamma är, så kom hon upp med det här till mig för ett tag sen:
Tror jag ska vara hemma och vara sjuk varje dag ;)
Något jag verkligen kommer sakna när jag åker hem är hennes lunchmackor (jag får de på helgerna också - för hon är bäst). Jag vet inte vad det är med dem som är så speciellt. De är bara så goda. De jag verkligen älskar är de här som är på bilden. Kokta ägg och gurka. Kan det bli bättre?
Och ja, det är glass i skålen ;D Vardagslyx ;)
Ha det bäst!
/CH
Tror jag ska vara hemma och vara sjuk varje dag ;)
Något jag verkligen kommer sakna när jag åker hem är hennes lunchmackor (jag får de på helgerna också - för hon är bäst). Jag vet inte vad det är med dem som är så speciellt. De är bara så goda. De jag verkligen älskar är de här som är på bilden. Kokta ägg och gurka. Kan det bli bättre?
Och ja, det är glass i skålen ;D Vardagslyx ;)
Ha det bäst!
/CH
Inte min helg
Det här har ju verkligen inte varit min helg. Igår, lördag, vaknade jag upp med migrän. Den gick i stort sett helt bort lagom till kvällen. Skönt tänkte jag. Nu kan jag vara pigg på söndag och göra alla läxor jag inte kunde göra på lördagen pga migrän. Pytsan. Idag vaknade jag upp med värsta förkyldningen istället. Inte min helg...
Ha det bäst!
/CH
Ha det bäst!
/CH
Uschel-lördag
Uh, vilken dag det har varit. Vaknade mitt i natten och kände mig lite lätt illamående. Somnade om efter ett tag och när jag vaknade tänkte jag "va skönt, det är borta". I tre sekunder ja.. Sen efter frukosten har jag haft huvudvärk/migrän hela dagen. Knaprat piller och försökt sova lite. Mår mycket bättre nu, som tur är. Inget illamående och ingen huvudvärk (tror jag?). Känner lite i huvudet men vet inte om jag kallar det värk.
Huuur som helst. Tycker det är lite skumt för jag brukar nästan aldrig ha problem med huvudvärk, än mindre migrän. Ohc jag har haft det två gånger under den här resan (och båda gångerna har det varit himla jobbigt). Hade tänkt göra alla tre miljoner läxor jag har fått över helgen, idag, eftersom att jag var helt planfri hele dagen men får väl rusha igenom dem i morgon istället. På kvällen i morgon ska jag och min värdfamilj till nån pub och kolla på något framträdande jag blev medbjuden till.
Aja, jag ska inte klaga. Som Emma brukar säga: Du har i alla fall en/ett *kroppsdel* (i det här fallet huvud ;) ) att ha ont i".
På måndag är det bara 5 skolveckor kvar och på onsdag fem veckor tills jag kommer hem till Sverige. Jag kan inte förstå att det snart är slut! Det är helt galet! Jag har verkligen haft så kul här. The time of my life. For real. Och jag har träffat så underbara människor och skaffat fantastiska vänner.
Inget är bestämt än men jag pratade med min värdmamma om att hon borde komma till Stockholm och hälsa på och hon sa att hon faktiskt hade tänkt åka dit nästa år med sin yngsta dotter (dottern som fortfarande bor kvar här hemma). Jag sa att hon kunde komma och bo hos mig/oss (jag har ju för sjutton bott här hos dem i 2,5 månad!) och så ska jag visa dem Stockholm och hon ville det. Yeeey! Det skulle vara sååååå kul! :D Jag har ju pratat en massa om Stockholm med henne och hur det är hemma, om min katt osv osv så det skulle vara jättekul. Men som sagt inget bestämt. Men skulle va sååå kul :D
Här har ni världens bästa värdmamma! (Ingen aning om jag får lägga upp bilder på henne, så ingen behöver väl skvallra? (a) ). Hon är en sån fantastiskt människa och hon kommer vara en av de saker och människor jag kommer sakna mest när jag åker.
Bilden är förresten från förra lördagen, när vi firade Bonfire night. Det här är efter alla fyverkerier och grejer, nere på puben - Karaeoke!
Ha det bäst!
/CH
Huuur som helst. Tycker det är lite skumt för jag brukar nästan aldrig ha problem med huvudvärk, än mindre migrän. Ohc jag har haft det två gånger under den här resan (och båda gångerna har det varit himla jobbigt). Hade tänkt göra alla tre miljoner läxor jag har fått över helgen, idag, eftersom att jag var helt planfri hele dagen men får väl rusha igenom dem i morgon istället. På kvällen i morgon ska jag och min värdfamilj till nån pub och kolla på något framträdande jag blev medbjuden till.
Aja, jag ska inte klaga. Som Emma brukar säga: Du har i alla fall en/ett *kroppsdel* (i det här fallet huvud ;) ) att ha ont i".
På måndag är det bara 5 skolveckor kvar och på onsdag fem veckor tills jag kommer hem till Sverige. Jag kan inte förstå att det snart är slut! Det är helt galet! Jag har verkligen haft så kul här. The time of my life. For real. Och jag har träffat så underbara människor och skaffat fantastiska vänner.
Inget är bestämt än men jag pratade med min värdmamma om att hon borde komma till Stockholm och hälsa på och hon sa att hon faktiskt hade tänkt åka dit nästa år med sin yngsta dotter (dottern som fortfarande bor kvar här hemma). Jag sa att hon kunde komma och bo hos mig/oss (jag har ju för sjutton bott här hos dem i 2,5 månad!) och så ska jag visa dem Stockholm och hon ville det. Yeeey! Det skulle vara sååååå kul! :D Jag har ju pratat en massa om Stockholm med henne och hur det är hemma, om min katt osv osv så det skulle vara jättekul. Men som sagt inget bestämt. Men skulle va sååå kul :D
Här har ni världens bästa värdmamma! (Ingen aning om jag får lägga upp bilder på henne, så ingen behöver väl skvallra? (a) ). Hon är en sån fantastiskt människa och hon kommer vara en av de saker och människor jag kommer sakna mest när jag åker.
Bilden är förresten från förra lördagen, när vi firade Bonfire night. Det här är efter alla fyverkerier och grejer, nere på puben - Karaeoke!
Ha det bäst!
/CH
Senaste i bilder
Bonfire night
Jag och Olessia på Karaeoke på pubben, efter fyverkerierna (osmickreande bild på mig men jag bjuder på den)
Halloween (veckan innan visserligen, men bilderna ligger lite huller om buller i mappen)
Oxford, under activity week. Någon som känner igen trappan (hint: första Harry Potter-filmen)
Haft ett antal mysiga/trevliga kvällar med värdfamiljen och hundarna. Den här hunden är sötast i världen. Och han älskar mig! ^_^
Jag har... åkt buss? :P Haha ne men det blir en del bussåkande under veckorna :P Och klippt mig, fast det var ju ett tag sen. Ska nog gå och fixa om det snart.
FÖRRESTEN! Människor - bli bättre på att vara inne på skype (framförallt en miss Molle!)!
Ha det bäst!
/CH
Linus <3
Så att få ett sms från en av de två närmsta kompisarna här i Brighton, där det står att personen i fråga ska åka hem i morgon, helt plötsligt, känns ju superkul.
Kommer verkligen sakna dig, min vän. Önskar dig all lycka till med allt!
All kärlek till dig, min vän! <3
Ha det bäst!
/CH
Kommer verkligen sakna dig, min vän. Önskar dig all lycka till med allt!
All kärlek till dig, min vän! <3
Ha det bäst!
/CH
