Plugg och ben

Plugg plugg plugg. Började alldeles för sent idag med att plugga inför psykologi-omtentan på fredag. Det handlar inte om att jag var lat, för jag försökte verkligen komma fram till plugget men det kom bara massa saker ivägen heeela tiden. Tvättmaskiner som var klara, lunch osv osv. Lyckades sätta mig vid halv fyra men då var precis tvätten klar. Baaah... så jag har inte alls kommit så långt som jag hoppades. Men men, får köra på som en knäppgök i morn.
 
 
Transaktionsmodeller, någon?
 
Benet är, så vitt jag känner iaf, lite bättre. Jag kan gå ytterst korta sträckor utan kryckorna. Typ några meter, sen vågar jag inte mer. Vet inte riktigt hur bra det är dock, för lagom till kvällen känns det lite skumt i benet och idag har muskeln över knäskålen fått spasm-ryck några gånger. Så jag ska försöka vara lite mer noga med kryckorna iaf.
 
Igår var det en heldag i skolan med kryckorna vilket var väldigt pårestande för benet, vilket ledde till att jag stannade hemma idag. I morgon är det en heldag till. Blir spännande... Men i morgon kommer jag inte vara inklämd i en halvtrång föreläsningsbänk hela dagen iaf, så jag kommer ha bättre möjligheter att vila benet och ha det rakt så som jag måste.
 
En positiv sak med skadan är att mina fina medmänniskors fina sidor visar sig. Jessica och Martyna har verkligen varit mina hjältar i det här. De gör supermycket åt/för mig. Martyna hjälpte mig t.ex. att gå och handla några få saker, då jag inte kan bära korgen själv pga kryckor i händerna. Och Jessica var supergullig och bar min lunchlåda igår, till dit vi skulle sitta. Bland mycket annat fint de gör.
 
Igår skulle jag gå och handla igen, den här gången utan hjälp men tänkte att det går säkert, jag kan hänga korgen på armen på nått sätt. Trodde jag ja! Efter några meter sa det pang och korgen for i golvet... I samma sekund stötte jag på en av mina klasskompisar och hon frågade om jag ville ha hjälp. Så hon tog korgen och bar den åt mig och gick runt i affären med mig så jag kunde lägga ner sakerna. Himla fina människor jag känner! <3
 
För att inte nämna Simon som skjutsade mig både till och från akuten och sedan hade vi grillning utanför mitt hus, vid utemöblerna och han fixade i stort sett allt + diskade typ all min disk.
 
Däremot var inte busschauffören igår så trevlig som började köra innan jag hunnit sätta mig. Blev lite putt på honom. Men men. Sen höll han på att glömma släppa av mig. Tar ju ett tag för mig att ställa mig upp, få kryckorna i händerna och sen börja gå mot dörren och ta mig dit, så han hade hunnit stänga dörren igen, när jag kom fram dit. Men som tur var såg han mig så jag kom ut. Suck.
 
Har fortfarande inte fått något samtal om stödgrejen till benet än. Men men, det kommer väl.
 
Ne nu ska jag nog börja ta och fixa mig inför sängen. Tar galet lång tid numera pga kryckorna :P Vill egentligen sitta uppe och plugga men jag vet att det är ett dumt val, för det är bättre att vara pigg hela dagen i morgon och plugga hela dagen istället för att satsa en timme extra nu och vara trött i morgon.
 
Ha det bäst!
 
 
/CH

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...